För att få hjälp måste vi lämna ut oss själva – visa upp vår ekonomi eller vår kropp, berätta om våra tillkortakommanden och våra krämpor. Vår svaghet, vår smärta och våra brister måste upp på bordet. Det är inte lätt i ett samhälle som hyllar individens styrka och duktighet.

Hjälp mig den som kan handlar om hjälpsituationen som en mänsklig ursituation. Det ögonblick en människa söker hjälp hos en annan människa förändras den inbördes relationen på ett avgörande sätt. Till det sorgliga hör att de av oss som är i störst behov av hjälp ofta har svårast att ta emot den. Till det mer uppmuntrande hör att om hjälparen anar detta så kan själva hjälprelationen skapa möjlighet till nya erfarenheter av hjälp människor emellan.

Centralt i boken finns fyra berättelser om det psykoterapeutiska arbetet med fyra verkliga människor, med fokus på hur grundfrågor i hjälprelationen väckts i olika faser. Författaren tar hjälp av objektrelationsteori, anknytningsteori, affektteori samt teorier om hjärna, språk och mening för att förstå den kliniska processens möjligheter och risker. Det till synes vardagliga, det vi nästan inte tänker på för att det är så invant, kan ha avgörande betydelse för möjligheten att skapa erfarenheter som innebär hjälp för en annan människa.

Boken avslutas med ett kapitel om hur det är att ha till yrke att vara hjälpare, i glädje och i nöd.

Hjälp mig den som kan riktar sig till alla som har anledning att fundera över hjälprelationens dynamik.