Vad är konst? Varför räknas måleriet och skulpturen, arkitekturen, musiken och poesin till de »sköna« konsterna? Och vilken betydelse har detta haft för för hur vi uppfattar vad som är konst och vad som inte är konst?

Den amerikanske teoretikern Paul Oskar Kristeller redogör redan i början av 1950-talet för hur en av de viktigaste förutsättningarna för det moderna konstbegreppet växer fram genom en tämligen långsam och vindlande process. Denna process resulterar mot slutet av 1700-talet i att en rad mänskliga aktiviteter klassificeras i det som han kallar konstarternas moderna system under rubriken »de sköna konsterna«. Enligt Kristeller ligger de fem konstarterna även till grund för all form av modern estetik.

Kristeller är inte heller mindre lyhörd för sin egen tid än att kunna se hur detta system håller på att lösas upp i den både konstnärliga och teoretiska praktiken. Idag ser vi att hans försiktiga profetia har slagit in på ett sätt som även har konsekvenser för bland annat undervisningen på våra konsthögskolor, för att inte tala om debatten på kultursidorna.