När Thorsten Jonsson (1910-1950) gick bort vid fyrtio års ålder var det en bitter förlust för den nya svenska litteraturen. Han hade då en position bland de allra främsta. Hans vidsträckta bildning, hans psykologiska skärpa, hans rikt nyanserade stilkonst i förening med hans stora erfarenhet gjorde honom till en av 40-talets stora nyskapare.

Dimman från havet blev hans sista verk. Man kan kalla novellerna för en enda berättelse i fyra satser. Iakttagaren/berättaren, amerikanen Henry Taylor granskar sin kontinent ur fyra olika aspekter, från fyra punkter på USA:s karta, och med honom gör vi en upptäcktsfärd in i det ännu så bristfälligt utforskade område som heter Amerikas väsen, amerikanens själ.

Samtidigt rör berättelsen oss alla i vår tids tragik och vår tids livsmöjligheter. Vad som händer med Thorsten Jonssons så nära iakttagna gestalter där borta, det kan hända här också - vi vet det när vi har läst bokens första avsnitt, Dr Philip, Ted och Patricia. Människojakten, det politiska offerväsendet, kärlekens oro och ångest och sökandet efter blodets enkla, självklara lycka – allt detta speglas på dessa sidor som är så präglade av Thorsten Jonssons vakna intellekt, ömsinta förståelse, omutliga kritik och djupa, varma mänsklighet.