Handlingen i Irja Browallius Eldvakt är förlagd till ett svenskt järnbruk på 1830-talet. Där finns å ena sidan fattiga, hunsade, utsläpade, försupna arbetare, fromt och undergivet övertygade om att det var tillvarons mening att herrgårdsfolket fick ha, ta och befalla. Å andra sidan finns patron själv, egentligen inte en elak man men bergfast övertygad om att hans underlydande var av en annan materia än han och hans likar och sålunda både kunde och borde behandlas som djur.

Mellan dessa skikt rör sig bokens huvudperson, springpojken, sedermera bokhållaren och förvaltaren Malcolm Hank – den oäkta sonen till brukspatron som ser skillnaderna i villkor men accepterar dem som en naturlig sak, och själv endast är besluten att arbeta sig över på den rätta sidan.

Eldvakt är också en skildring av bruksfolkets och inte minst herrskapens privatliv. På Hållsjöhyttes granngård Nådaforsen bor patron Stålin, som maktlös måste se hur hans vackra, romantiskt förljugna fru blir Hållsjöhyttepatrons älskarinna. Han har också en dotter, Lena, föremål för Malcolms finaste känslor. I herrgårdsköket, där den argsinta hushållerskan Hedda regerar, tjänar smeddottern Lova, vars öde också kom att bli intimt förknippat med Malcolm. Det hela inramas av mustiga, färgmättade bilder av vardagsliv och kalas, från hytta, brukskontor och herrgårdssalar.