Bodil Malmstens novellistik har en tillkomsttid på betydligt flera år än det decennium som ligger mellan de novellsamlingar hon gav ut under sin levnad: Svartvita bilder [1988] och Undergångarens sånger [1998]. Den senare, vars berättelser är »passionshistorier«, om känslotillstånd pendlande mellan ömhet, åtrå och besatthet, är den som mest liknar ett sammanhållet verk. Men även inom samlingarnas ramar finns sviter med ett eget universum och logik, såsom de »Morfarsnoveller« i den första boken som gestaltar författarens barndom och uppväxten i den jämtländska byn Bjärme.

BODIL MALMSTEN [1944-2016] föddes i Bjärme i Jämtland. Hon fick sitt genombrott med diktsamlingen Damen, det brinner! [1984] och kom att bli en av våra mest lästa och folkkära författare - med diktsamlingar, romaner, dramatik, samt sina »loggböcker«; sammanlagt ett trettiotal verk. Till de litterära priser Bodil Malmsten erhöll kan nämnas Aniarapriset 1996, Ivar Lo-Johanssons personliga pris 2005, den kungliga medaljen Litteris et artibus 2010 och Samfundet De Nio särskilda pris 2014.

»Bodil Malmsten skrev med stetoskopet mot samhället som det slår inom oss. Folkhemmets dunkande ideal, system - skiftenas blåsljud, blodet i kamrarna. Det handlar alltid om de förlorade paradisen. Och om makterna som hotar dem.« Ulrika Milles, Dagens Nyheter