Hur gick det till när samhällsdebatten i Sverige förvandlades till en intellektuell återvändsgränd, dominerad av människor som tycks ha fastnat i en närmast verklighetsresistent åsiktskorridor? Där alla som ifrågasatte eller på minsta vis försökte problematisera det officiella narrativet om ämnen som migrationspolitik, brottslighet, global uppvärmning eller genusteorier, närmast reflexmässigt stämplades som rasister, nazister, stollar och sexister? Och hur kan det komma sig att styrande politiker tillåtit en utveckling där Sverige utvecklats till ett av Europas våldsammaste länder? Med utgångspunkt i den forskning som finns undersöker författaren hur vi hamnade i den här situationen samt vad som kan göras.